Ont i hjärtat

Det är säkert många utav er där ute som undrar om hur det har gått med Mollys inskolning och självklart ska vi avlägga en rapport.
Jag kanske ska börja med att säga att inskolningen har ändrats dom senaste åren (är det två-tre år sedan?) där man gått ifrån den tidigare två-veckors inskolningen till endast tre dagar. Den korta erfarenheten som finns säger enhälligt positiva omdömen, det blir mer koncentrerat nu och inte så utdraget och "hattigt" (enligt en av lärarna jag pratat med) som det kunde bli tidigare. Eftersom att vi själva inte har så mycket att jämföra med så litar vi på att förskolelärarna har rätt. =)

Eftersom att vi påbörjade detta i måndags har vi idag med andra ord avslutat den tredje och sista dagen där man som förälder är med hela tiden och är aktvivt deltagande. Jag har faktiskt lyckats ta några bilder med min mobil (och ber på förhand om ursäkt för bristande kvalité förstås) från alla tre dagarna då Sandra gärna ville ha lite mms från "insidan". ;)

Första dagen, på väg till Skansberget och
avdelningen Uggleboet i nya pjuksen, se så fint
reflexerna lyser ;)

Efter lunchen var det dags för vilan och det gick
alldeles utmärkt (efter ca fem-tio min bökande)

På väg till förskolan andra dagen

Molly spanar in alla barnen i lek-/vilorummet

Inför den tredje dagen så hade Molly vaknat lite
tidigare än vanligt på morgonen och däckade i
min famn under samlingen som barnen har
precis innan lunchen...

...Och då får man äta lunch själv medan dom
andra vilar, hon åt för övrigt hela sju köttbullar
med brunsås, en potatis och lite ärtor & majs =)

Efter dagens äventyr gick vi hem till Norah och Alex
för att titta på lite "I Drömmarnas trädgård", såg
riktigt mysigt ut ju. =) Norah skolas förresten också
in och mer om det kan ni läsa på deras blogg

Sammanfattningsvis så har dom här tre dagarna fungerat jättebra, det är som på öppna förskolan fast med rutiner som ska läras in och tur är väl det att Molly fått vara på "Öppnis" så mycket.

Imorgon börjar dock allvaret, då hon ska lämnas där utan mig och jag ska vara ärliga med er, jag har en sjukt stor separationsångest över det. För några månader sen så kände jag att det skulle bli skönt för Mollys skull att få börja på förskolan men idag har jag inte alls känt samma sak. Fick en klump i halsen mitt på dagen och var tvungen att gå på toaletten för att samla mig någon minut, trodde inte alls att jag skulle känna så här.
Molly sover just nu och har inte aning om vad som komma skall imorgon och det känns så svårt att varken jag eller Sandra kommer att vara där om dagarna när hon blir ledsen.

Jag vet att jag kommer att bli ledsen när jag lämnar henne men jag måste vara stark för hennes skull och jag kommer räkna ner timmarna, minutrarna och sekundrarna tills det är dags att hämta min lilla Molly mus igen.

Kram på er alla.