31 augusti

Söndagens kalas till trots så är det faktiskt först idag som Molly fyller 3 år. Detta har såklart firats och det inleddes redan idag på morgonen med paketöppning i sängen. Men dagens höjdpunkt kom nog på eftermiddagen, förutom att Cissi, Jenny och Jimmy kom förbi på en fika så fick Molly..

 ..SIN ALLRA FÖRSTA CYKEL! 

 Cykeln provades ut redan för några veckor sedan men premärturen kom alltså först idag.

Molly är jätteduktig och cyklar på riktigt bra. Lite träning på att bromsa behövs dock men vi köpte till en pinne som man kan sätta på pakethållaren. Med hjälp av den kan man både putta på och bromsa cykeln (utan att få ryggskott).

 Kompisen Matilda hade en cykelkorg så detta var något som Molly gärna ville ha. Toppen för juiceflaskan eller dockan. :-)

 Här går det undan, det gäller för Casper att ha ögon i nacken framöver!

 Paketöppning idag på morgonen.

 En "doktorslåda" från Siri och Tage var poppis.

Tack igen för alla fina kort och presenter till Molly, både de som lämnats personligen och de som kommit per post!!

3-årskalas

Det var en slagen själ som landade i soffan igårkväll. Efter en heldag med treåringar och en rejäl förkylning och lägg till en alltmer växande mage så var jag inte så kaxig. Men nu handlar ju detta inlägg som tur är inte om mig utan huvudpersonen igår var såklart Molly! På onsdag fyller hon hela tre (!) år men redan igår tjuvstartade vi genom att ha kalas för både familj och vänner. För att undvika ett smärre kaos så valde vi att dela upp kalaset till ett förmiddags- och ett eftermiddagspass, vilket i efterhand kändes som ett smart val. Det blev en mer lagom dos barn per tillfälle för Molly och genom att dela upp det hann man prata iallafall en liten stund med de flesta som valt att komma. 

 När vi var på Astrid Lindgrens Värld i somras inhandlades dessa Pippikläder. Perfekt att ha på ett 3-årskalas tyckte både vi och Molly.

 De matchande Pippitofsarna fick sitta uppe en liten stund iallafall under förmiddagskalaset vilket vi fick känna oss helt nöjda med.

Förmiddagskalasets gäster bestod till större delen av mammagruppsvänner samt även några nya bekantskaper. Det är verkligen kul att kunna följa barnen från mammagruppen, man har ju trots allt följt dem sedan tre månaders ålder. Molly och Alma kommer förresten fortsätta gympan nu under hösten och nu kommer även Matilda och Norah att ansluta. Kommer bli hur roligt som helst för tjejerna. Men det får vi berätta mer om nästa helg.

Molly var snabb med att blåsa ut ljuset vilket var tur för glasstårtan smälte rätt så fort!

 En kalasklassiker: Fiskdammen!

Molly var först ut påhejad av Matilda, Alma (Matilda och Almas föräldrar hade för övrigt väldigt god klänningsmak dagen till ära) och Olivia.

 En överförtjust Molly virar in betet (eller vad man nu säger på fiskespråk).

 Olivia undrar om det månne hamnar något på kroken..?

Med en halvtimmes paus mellan för-och eftremiddagsgästerna blev det minst sagt lite svettigt. Men ett stort tips till alla som planerar att ha barnkalas är PAPPERTALLRIKAR! Jag brukar vanligtvis inte förespråka detta men när det är barnkalas så tycker jag att det är helt ok. Och så smidigt det går att städa dessutom! Jag och Tobbe var själva rätt nöjda med resultatet i halvlek. Eller vad tycker ni?

Eftermiddagens uppslutning bestod av både familj och vänner. Paketöppningen gick på löpande band och vi vill verkligen tacka för alla fina presenter å Mollys vägnar. TACK!!

Riktig bra fart hade fröken på paketöppnandet.

En populär present som Lukas kom med var kritor som man kan måla med på marken, dessa testades omedelbart.

Molly fick låna grannens sparkcykel som hon faktiskt lyckades manövrera riktigt bra. Norah tog istället sikte på trehjulingen.

Ballongen: alltid lika populär!

Albert och Ester knatar runt i sin egen takt.

 Glasstårta TVÅ gånger på en och samma dag. Tur att det bara är födelsedag en gång om året (eller synd beroende på vems perspektiv man har..)

 Tobbe gjorde ett bra jobb bakom lakanet och även under eftermiddagen så nappade det bra. Lukas provar lyckan. 

Och även Albert var intresserad av att få fångst.

Jag vet inte vem som är mest fokuserad.. Alexandra eller Lea.. :-)

Lukas kollar in (och smakar) en del av fiskskörden.

Molly hade en toppendag och det här är nog första året som hon verkligen förstått innebörden av att fylla år. Man har kunnat prata om det i förväg och hon har haft egna önskemål om hur kalaset ska vara. Kul!

Tack alla som kom och gjorde det till en kanondag för vår fina tjej!

Vi förbereder oss

Vi förbereder oss i skrivande stund för Mollys 3-årskalas i morgon. Ballonger ska blåsas, hemmet ska städas och fika ska förberedas. De första gästerna kommer redan i morgon förmiddag så det gäller att förbereda så gott det går i förväg.

Nu hoppas vi att Molly kommer gilla att vakna upp i ett ballongklätt hem i morgon och att det kommer bli en lyckad dag!

Ahhh..

Tobbe och Molly har åkt till simhallen och jag får möjlighet att starta söndagen med en lång och härlig frukost framför morgontvn.. 

Ibland är det de små sakerna som gör det!

Godmorgon!  

Hur firar man bäst ett gäng 30-åringar?

Kom på att jag glömt att berätta om när vi hade vårt 30-årsfirande. Nu har ju inte jag och Diana fyllt 30 ännu, jag kan i själva verket under ytterligare ett par månader säga att jag är 20+! Men vi är ett gäng 81:or som växt upp tillsammans och som gått i samma klass sedan lekis som beslöt oss för att fira detta med att fylla 30. Vi brukar se till att ses allihopa iaf en gång per år vilket inte är helt enkelt eftersom vi är spridda över landet. Men vi lyckades iallafall hitta en dag när alla befann sig på ön och det här var vad vi hittade på.

Vi började morgonen med en härlig frukost hemma hos Kristin. Vi startade redan kl halv nio då vi hade en lång dag framför oss. Efter avnjuten frukost satte vi oss i bilarna och styrde mot Karlskrona och Boda Borg. Jag har aldrig besökt Boda Borg tidigare men jösses vad kul det var. Man kan väl sammanfatta det som en typ av Fångarna på fortet där man ska klara olika celler. Det fanns olika typer av celler som krävde olika mängd fysik (toppen för mig som inte var så smidig).

Vi delade upp oss på två lag (man var tvungen att vara minst tre personer för att klara en cell) och efter 4-5 h (!) var vi klara. Toppenaktivitet för möhippan, kollegorna eller som vi tillsammans med vännerna. Skulle gärna göra om det vid ett senare tillfälle när man kan testa även de mest fysiskt krävande cellerna.

På väg hem från Karlskrona stannade vi till vid mysiga Kristianopel och tog en glass. Sedan bar det iväg hem till Malin på Öland där vi också skulle stanna resten av kvällen. Där grillades det, sjöngs, tävlades och åts och drack gott! En grym dag helt enkelt!!

Frukost hemma hos Kristin. Bilden är lånad från Elin.

Vi laddar upp så gott vi kan inför dagens kraftmätning på Boda Borg.

Madde hade tyvärr oturen att hamna på mitt lag så hon fick tyvärr inte testa de allra mest fysiska utmaningarna.. :-)

Elin tar igen sig i solen i Kristianopel.

Väl hemma hos Malin var det dags att höja glasen för alla 30-åringar. Elin och Amalia var först ut i år i januari respektive mars.

Kristin plockade fram gitarren under tiden maten förereddes.

Men innan maten började förberedas var det slappande på altanen.

Efter många (!) försök fick vi tillslut fyr på marshallerna. Malin gjorde här det första tappra försöket.

 

 Elin (och även senare Madde) stod för grillningen denna afton.

Jättegod mat följdes av en utsökt efterätt och såklart även.. 

..en stor godisskål!!

Kvällen avslutades med innemys med både lekar och tävlingar. Jag och Madde hade förberett en frågesport om vår grundskoleklass som bjöd på många skratt och härliga minnen. Det är galet hur mycket man egentligen minns när man börjar prata om svunna tider.. :-)

God morgon!

Igår var det dags att åter packa dagisväskan efter hela åtta veckors sommarlov och det var en glad och förväntansfull tjej som stegade uppför backen mot dagis idag på morgonen!

En dag i Rådsparken

Idag har vi haft en mysig dag i Rådsparken tillsammans med familjen Klaar. Det blev picnic och lek och även en del cyklande. Matilda hade en cykel som Molly genast spanade in (som tur var hade snälla Matilda inget emot att dela med sig) och Molly lyckades snabbt behärska cykeln och fick upp en bra fart. Separationsångesten var såklart total när det var dags att lämna i från sig cykeln men vi lugnade Molly med att hon snart fyller år. Vi har i själva verket redan varit och kikat på en liten cykel åt henne och idag blev vi övertygade om att det lär bli en uppskattad present.

På tisdag är det dags för dagis och jobb för Molly och Tobbe. Själv har jag redan jobbat en vecka och det är konstigt hur fort man kommer in i vardagslunken igen. Semestern känns snart som ett minne blott, eller nja.. inte än kanske. Finns många härliga minnen att se tillbaka på och plocka fram sen när höstdagarna snart infinner sig.. :-)

Pannkakslunch

Nathalie som är muffinsgurun här i stan hade bakat smaskiga chokladmuffins

 Även Matilda hade pannakor med sig. Alltid ett plus när lekkompisen äter samma sak. Av någon anledning vill barn alltid ha det som kompisen äter.. och som man såklart aldrig har med sig. Förutom idag då. :-)

 Molly testar Matildas cykel (i bakgrunden har lilla Thed satt fart över gräsmattan)

En stolt tjej

Som förmodligen hade cyklat i skrivande stund om hon fått bestämma..

Och så lite gungande såklart

Höstens projekt

Höstens projekt har nu landat i brevlådan och till och med påbörjats. Tanken är att jag senast den 1 december stolt ska kunna stoltsera med denna fina adventskalender på väggen.

Vi hade en liknande hemma när vi växte upp och jag minns spänningen när det var min tur att öppna (i vårt fall fick man öppna det lilla paketet var tredje dag då vi var tre syskon). Oavsett om innehållet var ett suddgummi eller en liten godisbit så var det alltid lika roligt att stå på tur att öppna. Nu vill jag alltså föra denna tradition vidare till Molly och bebisen, så jag håller tummarna för att den blir klar! Jag har ju två deadlines nu, den 1 december men även den 25 november. Efter det lär nog inte många knop (eller stygn) bli gjorda. :-)

Enfant-libre à Paris!

Som Sandra skrev i förra inlägget så har vi tagit väldigt många kort den här sommaren, inte minst i Paris och vi tycker att den helgen borde få ett eget inlägg tillägnat sig, utan ett endaste barn så långt ögat kan nå. ;)

Det var, som ni säkert förstår, riktigt nice att komma iväg på tu man hand i några dagar. Att vädret var sådär under tre av fyra dagar (fredagen var kanon) spelade faktiskt ingen roll överhuvudtaget. Drog den här klassiska klyschan för den franska kvinnan på ett creperie (föreståndaren antar jag) när vi kom in som två helt dränkta katter, att det inte finns något dåligt väder utan bara dåliga kläder. Hon hade inte hört den förut men gillade det. Stolthet(läs=dumhet) var orsaken till detta, vi vägrade nämligen att uppmuntra dom otroligt många (och lite irriterande) gatuförsäljarna med att köpa ett paraply för ynka femtio spänn. Dagen efter köpte vi ett i en av dom minst lika många men inte lika irriterande souvenirshoparna för sextio spänn...

Creperiet som vi besökte när vi sökte skydd undan regnet

Men vi kanske ska ta det från början? Creperiet ovan besökte vi först på lördagen och vi anlände under fredagen, i strålande sol och värme. Det första vi möttes av när vi hoppade av tunnelbanestationen La Défense i västra utkanten av Paris, där vårt hotell var lokaliserat, var "Grande Arche". Och den var sannerligen grande!

Grande arche, tillkom efter en internationell

arkitekttävling år 1982 och är avsedd att vara

1900-talets motsvarighet till den gamla triumfbågen

Efter att vi slängt in väskorna på hotellet så drog vi in till centrala Paris och ett besök till Eiffeltornet, så klart!

 Ha! Vi kan nästan skalla andra våningen.

Avd: orka stå med handen under/ovanför

tornet, ni vet...

 Magnifique!

 Rätt mäktigt rakt underifrån

 Sjukt långa köer men det var skönt väder iaf

 Men när solen gick ner och klockan blev ca 21.00 så kom det upp

information om att toppen (tredje våningen) var stängd.

Jahopp, där gick 1,5 timmes köande åt skogen...

Vi gav självklart upp (för den här dagen!)

och satte oss på en restaurang istället med en grym

utsikt mot tornet, som lös fint i kvällen/natten

Lördag: vi vaknar runt halv tio, masar oss ner till frukostbuffén som är full av choklad-croissanter, Nutella-byttor och chokladflingor, yummie! ;) Sandra trycker i sig hela kostcirkeln under säkert en trekvarts ätande och jag kan bara hålla med Sandra om att frukosten är fasen det bästa med att komma iväg och bo på hotell.

Med kroppen full av socker och koffein var det åter dags att ge sig på Eiffeltornet, idag skulle vi baske mig upp till toppen!

 We're on top of the world! Efter ca 2 timmars köande...

 Inget för den som är höjdrädd direkt

Gustave Eiffel (t.h.) och vi har för oss att den andra

är Thomas Edison (t.v.), satt högst upp i tornet.

Dockor, givetvis, för dom dog ju för några år sedan.

Får nästan svindel av den här bilden

273 meter ovanför marken, svindlande högt
som sagt och en magnifik byggnad

Det tog oss nästan en timme att komma ner till marken igen, det blir sammanlagt ca tre timmars köande för typ en kvarts utsikt. Men visst var det häftigt.

Efter Eiffeltornet så hade vi bestämt oss för att besöka slottet i Versailles. Det låg en bit utanför stan så det fick bli pendeltåg och lite promenerande. Sandra skötte promenixerna strålande måste jag säga. Det var inte det snabbaste tempot förstås men hon klagade inte någon gång, high five för den!

Slottet i Versailles, Ludvig XIV och Sandra

Mycket större än vad jag hade föreställt mig, storleksmässigt

som typ tre-fyra kungliga slott från vår huvudstad?

Otrolig trädgård som det hade behövts

ytterligare en dag för att utforska

Vackra takmålningar i varenda rum

Spegelsalen med 357(!!) speglar och riktigt vackert

inrett med takkronor, målningar etc.

Till slut så var Sandra tvungen att vila lite. Kändes

som att man bara gick och gick och att slottet aldrig tog slut

Efter slottsbesöket var vi lagom möra i kroppen, så det kändes grymt skönt med ett glas rött på tidigare nämnda creperie och en skön säng efter det.

Söndag: Vaknar återigen runt halv tio, samma mängd av socker, choklad och koffein intas till frukost, känner sig redo för dagens tre huvudattraktioner! Först på tur, Triumfbågen och den okände soldatens grav.

Står längs Champs-Élysées som leder till Triumfbågen

och ut genom andra sidan fortsätter det till

La Défense och avslutas med Grande Arche

Napoleons kropp bars igenom Triumfbågen den 15:e

december 1840, fyra år efter att den var färdigbyggd

 "Den okände soldatens grav" är en symbolisk grav

för alla stupade soldater under första världskriget

 Och för att fortsätta vår historialektion;

vid triumfbågen möts tolv breda avenyer som

strålar ut från platsen som en stjärna.

Fram till 1970-talet hette platsen Place de l'Etoile, (Stjärnplatsen)

Vi gick aldrig upp i Triumfbågen, vi kände att vi fått vår beskärda del av höjder redan och visste att vi skulle få lite till, nämligen basilikan Sacré-Coeur vid mysiga området Montmartre och på den högsta punkten i Paris.

Basilikan byggdes 1876-1914. Trapporna upp var krävande...

 Men helt klart värt det när man kom upp, grym utsikt!

Tyvärr så fick man inte ta kort inne i basilikan, så

istället bjuder vi på en sofistikerad bild av, mig!

Ännu mera crepes! Nutella för mig så klart. ;)

Den sista punkten på vår lista var Notre-Dame!

Katedralen är byggd åren 1163–1345

 Som så många andra katedraler är det en

mäktig upplevelse när man kliver in

 Varje gång man besöker något så stort och

magnifikt så slås man av tanken och frågan,

hur kunde dom bygga det här på den tiden?

Fakta: Kyrkklockan Emmanuel i sydtornet väger 13 ton

Och så bjuder vi självklart på en sofistikerad bild på Sandra

Och som grädden på moset av sofistiket (existerar det ordet...?), varsågoda!

Paris är en riktigt mysig, romantisk, vacker och häftig stad. Och som småbarnsföräldrar så uppskattade vi båda nog mest att få lite egentid. :) Stort tack Marie och Bert för att ni tog hand om Molly under den här helgen!

Och apropå Molly förresten... Igår var vi inne på akuten med henne. :( Vi var bjudna på grillafton hemma hos familjen Strigén/Jonsson, tjejerna hade inte sett varandra på typ två veckor och det märktes. Dom hittade varandra direkt och började leka. Och medan vi vuxna sitter på altanen och njuter av värmen och väntar på att dom hemmagjorda hamburgarna ska bli klara så leker tjejerna inne i vardagsrummet. Plötsligt hör vi ett duns och alla tittar på varandra... Lisa är först in och hittar Molly på golvet mellan soffan & soffbordet och Molly börjar storgråta. Sandra plockar upp henne och vi fattar direkt att hon måste ha hoppat i soffan (som vi har tjatat och tjatat att det är förbjudet!) och sedan ramlat ner på golvet. Inget mer med det förrän Sandra kommer ut på altanen med Molly i famnen och jag ser att det kommer blod från hennes bakhuvud och det är en hel del! Ett 1,5 cm brett sår har öppnats och det var bara att åka till akuten direkt.

Vi fick komma in direkt (hela besöket tog sammanlagt en halvtimme, rekord??) och jag var helt inställd på att hon skulle få sy men läkaren bedömde det som ytligt och limmade igen det. Molly var jätteduktig hela tiden, hon blev sjävklart ledsen när dom var tvungna att ta bort allt hår som fastnat i såret och som var tvunget att klippas bort innan limningen men hon lugnade ner sig väldigt fort.

Alla vi var ju sjävklart tagna av det här och vi såg allihopa att även Norah blev lite skärrad. Så Alex bad oss att skicka en bild på Molly som visade att vi var hemma och att Molly mådde bra, det blev ett litet videoklipp t.o.m:

Och som Molly säger så mår hon bra, limmet ska lossna av sig självt inom någon vecka och hon klagar inte på någon smärta. Hon säger att hon har lite ont men det är förståeligt med tanke på omständigheterna. Det viktiga nu är att hålla koll så att hon inte är ovanligt trött eller mår illa och så.

Som tröst så åkte vi till leksaksbutiken och köpte lite pärlplattor. =)